Det som på engelska heter Mutual Funds brukar vi på svenska kalla för investeringsfonder. Det är en typ av investering där många investerare samlar sin pengar för att i en fond tillsammans köpa till exempel aktier, obligationer, eller göra andra investeringar. Vilken inriktning en investeringsfond har framgår av fondens fondbestämmelser och informationsbroschyr.
Investeringsfonden är strukturerad och sköts av en professionell fondförvaltare som gör alla investeringsbeslut för fonden. Det är alltså inte de enskilda investerarna som fatta beslut om vad som ska köpas och säljas av.
I denna artikel kommer vi att utforska hur investeringsfonder (mutual funds) fungerar och vilka fördelar och risker som finns med att investera i dem.
Hur fungerar investeringsfonder (Mutual Funds)?
När du investerar i en investeringsfond köper du andelar i fonden. Varje andel representerar en del av fondens totala värde. Så om fonden har en totalvärde av 100 miljoner kronor och det finns 1 miljon andelar är varje andel värd 100 kronor. Om värdet på tillgångarna i fonden stiger, ökar också värdet för varje andel. En värdeökning kan ske på olika vis. Till exempel kan aktier som fonden äger öka i pris, eller så kan fonden erhålla aktieutdelningar och liknande inkomster från sina tillgångar och dessa läggs till det totala fondvärdet.
Värdet per andel kallas för nettoandelsvärde. På engelska är termen Net Asset Value (NAV) vilket kan vara bra att känna till eftersom akronymen NAV används flitigt när fondinvesteringar diskutteras. Du räknar fram NAV genom att dela fondtillgångarnas aktuella marknadsvärde med det totala antalet andelar.
I Sverige regleras investeringsfonder av Lagen om värdepappersfonder.
Fördelar med investeringsfonder
Det finns flera potentiella fördelar med att spara i investeringsfonder (mutual funds). En av dem är att man redan från dag ett kan köpa in sig i en diversifierad portfölj, vilket kan vara svårt att uppnå på egen hand – särskilt för småsparare som behöver bygga upp sitt kapital gradvis. För värdepappersfonder som faller under svensk lag och vänder sig till allmänheten gäller att de måste ha minst 16 olika innehav. I praktiken brukar sådana fonder vara betydligt mer diversifierade än så. Mer information hittar du i fondens informationsbroschyr och fondbestämmelser.
Vissa personer sparar i fonder för att de uppskattar att deras kapital sköts av en professionell förvaltare. Det kan till exempel handla om att man inte har tid eller lust att själv förvalta sin portfölj på detaljnivå, eller att man inte har tillräckliga kunskaper.
Risker med investeringsfonder
Som med alla investeringar, finns det också risker med att investera i mutual funds. En av de mest uppenbara riskerna är att värdet på din investering kan minska. Om värdepapperen som fonden investerar i presterar dåligt, kommer värdet på dina andelar i fonden också att minska. Detta kan både bero på marknaden i stort och på de individuella beslut som fondförvaltarna tar. Ibland kan fondförvaltare fatta investeringsbeslut som leder till förluster för fondinvesterarna i jämförelse med hur det går för marknaden i stort.
De avgifter du betalar till fonden naggar ditt kapital i kanten, så det är viktigt att välja fonder med omsorg. Vill man få ned kostnaderna finns det passivt förvaltade fonder, till exempel indexfonder, att investera i – inom den nischen kan man hitta investeringsfonder som har mycket lägre fondförvaltningsavgifter än de aktivt förvaltade fonderna. Investera bara i fonder med höga avgifter som du har stark anledning att tro att den framtida avkastningen kommer att vara så pass mycket högre än hos billigare fonder att det är värt kostnaden. Varje krona du betalar i avgifter är en krona du inte kan investera och som därför inte kan generera en inkomst, så det gäller att välja med omsorg.
Det är populärt att investera i fonder för att få tillgång till en diversifierad portfölj, men glöm inte att du bör diversifiera även vad gäller fonder. Att lägga alla ägg i samma korg innebär en förhöjd risk. Sprid gärna dina investeringar över flera fonder och flera olika fondförvaltare, och välj med fördel fonder med lite olika inriktningar och riskniåver.
Risknivåer
Olika fonder har olika inriktning och också olika risknivå. Till exempel brukar korta räntefonder räknas som lågriskfonder, medan fonder som investerar i nystartade företag och ny teknik ligger på en högre risknivå än genomsnittet.
Fondavgifter
Fast fondförvaltningsavgift
En fast förvaltningsavgift tas ut baserat på fondens innehav. Den dras från fonden 1/365 per dag.
För svenskregistrerade aktiefonder ligger den genomsnittliga fondförvaltningsavgiften i skrivande stund kring 1,09 procent. Detta är lågt jämfört med snittet inom EU.
Innan du väljer att investera i en fond, kontrollera alltid fondförvaltningsavgiften och gör en bedömning av om den är värd pengarna. Det är hård konkurrens på fondmarknaden idag, så småsparare kan kosta på sig att vara petiga och jämföra utbudet innan de gör någon investering.
För fonder som marknadsförs inom EU finns strikta regler för hur fondförvaltningsavgiften och eventuella andra kostnader ska anges, vilket gör det enklare att jämföra fonder.
Bra att veta är att när avkastningen för en fond visar inom EU är fondförvaltningsavgiften bortdragen. Utanför EU vairerar redovisningskutymen, så där behöver man själv kolla upp nogrannare om avgiften dragits bort eller ej, så att man kan göra rättvisa jämförelser.
Resultatbaserad avgift
Vissa fonder (bland annat en del hedgefonder) tar förutom den fasta fondförvaltningsavgiften också ut en resultatbaserad avgifter. Det kan till exempel tas ut en avgift som är ett visst antal procent av eventuell avkastning som hamnar över ett visst jämförelseindex.
Avgifter för insättningar och uttag
Det finns fonder som tar ut insättnings- och/eller uttagsavgifter, men de är ovanliga i Sverige. Vanligen handlar det om att man vill motverka korttidshandel med fondandelarna.
Vad är Normanbeloppet?
Normanbelopp anger fondens avgifter för investeraren. Termen är uppkallad efter den svenska finansministern Peter Norman (M) som ställde krav på att fonderna ska redovisa kostnader i kronor och ören för en på förhand given sparplan. Nyckeltalet beräknas som som skillnaden mellan det resultat som skulle kunna uppnås om sparandet fick växa helt utan avgifter och det faktiska belopp som spararen får ut efter tio år. När Normanbeloppet redovisas blir det enklare för spararen att se vad fondkostnaderna kan innebära i kronor och ören.
Avslutande ord
Investeringsfonder kan vara ett effektivt sätt att diversifiera din portfölj och få tillgång till professionell förvaltning. Men det är viktigt att grundligt utvärdera varje fond innan du investerar, inklusive dess inriktning, avgifter, risknivå och tidigare prestanda. Som med alla investeringar bör man endast investera pengar som ma har råd att förlora och alltid ha en lämplig diversifiering mellan olika investeringar så att inte alla dina besparingar står och faller med hur det går för en viss fond.