Min chef ringde mig idag och undrade om jag skulle vara intresserade av att gå en internutbildning för att lära mig nya arbetsuppgifter. Han berättade att han har väldigt svårt att hitta ersättare när några av mina kollegor inte kan jobba och eftersom jag alltid är villig att jobba extra så skulle han gärna ha mig som extra för dessa positioner. Ja tackade givetvis ja.
Kurserna kommer öka chansen att det alltid finns extra timmar som jag kan jobba och ökar min kompetens om jag någonsin vill byta jobb. Det kommer dock inte ha någon omedelbar konsekvens på min lön eller mina arbetsuppgifter. De kompetenser jag kommer lära mig betingar dock en högre lön och att kunna dem skapar goda möjligheter att få ett bättre betalande jobb om en position skulle öppnas upp. Det är ju lättare för företaget att rekrytera mig som redan kommer ha erfarenhet från inom företaget än det kommer vara för dem att försöka hitta någon ny.
Detta är utan tvivel en möjlighet som jag aldrig skulle ha fått om jag inte hade bestämt mig för att betala av mina skulder och börja jobba så mycket övertid som möjligt. Det är min vilja att hoppa in extra som gör att de vill utbilda mig och det är även min förbättrade relation med min chef som gör att jag nu har en chans att på sikt avancera i företaget på ett sätt som jag annars troligen inte skulle ha gjort.
Chefen har erkänt att han tidigare trodde att jag verkade ganska lat och som en person som inte hade något intresse i jobbet. Han hade rätt. Jobbet var ett nödvändigt ont. Jag skulle fortfarande föredra att inte behöva jobba men en överraskande effekt av att jobba mer är att jag nu faktiskt gillar jobbet mer och har ett större intresse i företaget. Att få chans att lära mig mer känns roligt.
